Depression
När man är i ett skov så gör man sitt yttersta och sitt bästa som man kan just för stunden. Man tar sig igenom dagen. Man ser att i bästa fall få i sig mat, att barnen ska få mat, att det finns rena kläder, att klara av att ta sig till jobbet, orka
betala räkningar, handla mat mm. I allt så har man tur om man har nära anhöriga som ger stöd. Min man gör väldigt mycket tex handlar mat, kör och hämtar mig från jobbet mycket för han vet hur ont i knäna jag har, städar och diskar ofta. Men så
klart blir även anhöriga trötta och måste rå om sig själva.
Det bästa man kan göra är att säga "jag förstår att du har det tufft/svårt och finns det något jag kan göra för dig". Bara det räcker. För med det dystra, mörka, ångest och självmordstankar så gör man redan väldigt mycket när man bara överlever dagen.

Bott i min säng i en vecka, trött av tandvärk🥺