Ett barn
Drömde att jag födde ett barn. Fort gick det. Hemma kunde jag se en väldigt liten arm och hand sticka ut, jag bad mannen om hjälp och han undrade vad han skulle hjälpa till med. Jag hann inte ta emot barnet utan det föll ner på golvet. När jag frågade
barnmorskan så sa hon att det var ingen fara. Det var ett litet barn på bara 2800 gram.
Det var min dröm länge att få ett till barn men det blev inte riktigt så. Jag slösade bort min tid på fel män helt enkelt. En man kallade mig för att jag var för tjock för att få barn men det var mig han inte ville ha, han hade sin egna agenda och i den
fanns inte jag. Jag var bara ett offer att utnyttja så att hen kunde nå sitt mål men jag satte stop för det.
Min man som jag har nu ville först ha barn men sen på vägen ångrade han sig och ville inte ha fler barn. Så kan det vara. Man får ångra sig. Jag måste också göra mina val i livet. Nu fokuserar jag bara på att leva det här livet så gott jag kan. Jag är
rätt trött på att anpassa mig till andras behov och tänker bara leva mitt liv precis som jag vill nu och se till mina egna behov. Enjoy life! Ibland gör man avkall på sig själv och jag känner att jag varit lite för mycket utav en hjälpare de
sista tio åren. Jag har gett alldeles för mycket utav mig själv och det får vara lite nog nu. Vare sig det gäller vänner, arbete, relation. Man kan hjälpa men inte så att man själv går sönder inuti. Hjälparen bränner ut sig själv och blir till offer.
Men jag är tacksam till allt som Gud ger mig inklusive det jag inte får för det är ju lite som så att Gud har alltid en bättre plan än den jag tänkt ut. Det var en oerhörd sorg att inte få fler barn. Men nu är jag tacksam till att jag inte har
fler barn än ett med tanke på hur sjuk jag blivit. Nu har jag ett barn som blir mer och mer självständigt vilket betyder att jag blivit mer och mer fri. Inshallaha så får hon barn som jag kan ge kärlek till senare i livet.
