Smärta liv och tro
Längtar efter att mannen ska komma hem. Han har varit borta i en och en halv månad nu. Jag uppskattar ensamhet och egen tid men jag uppskattar även tiden tillsammans och den saknar jag nu. Trött på ensamheten, längtan från och längtan till. Har jobbat fredag till måndag och mina knän är verkligen helt slut. Smärtan är fruktansvärd att leva med. Det är svårt att leva med daglig smärta. Smärtan gör mig så trött och kraftlös. Trots allt så har jag en glädje i mig men så klart känns vissa dagar extra tunga. Vissa av oss drabbas mer och vissa av oss prövas mer utav Gud för han vill se om vi står kvar vid vår tro. De Gud älskar mest prövar han mest och belöning väntar oss. Det är meningen att vi ska fortsätta kämpa och fortsätta leva. Inte ge upp, fast det kan komma tankar på att man inte orkar med mer. Man får bara hitta sätt och hitta det som ger en ljus i allt mörker. Vad gör livet värdefullt trots allt man lever med smärta och vad kan minska smärtan...
