...
Ibland kan man tänker tillbaks på olika perioder av ens liv och längta dit. Det betyder inte att jag inte är nöjd med nuet egentligen utan bara att jag har fina underbara minnen som stärkt mig. Dansen den bär jag med mig i hjärtat. Tiden på kvinnojouren var ett stort stöd och där växte jag flera meter i själen av att berätta om min barndom och om min uppväxt. Jag älskar alla kvinnor som gav mig så mycket styrka och speciellt Lotta, fina Lotta har alltid en plats hos mig. Studierna på dyslexilinjen och att jag läste genusvetenskap! Heja mig! Lärde mig vad normaliseringsprocess är och vad det betydde i mitt liv. Jag förstod att det var inte mitt fel, det var inte min skuld att bära att min styvfar utsatte mig för sexuella övergrepp. En tio års period av dagliga övergrepp. Skuld och skam klev in i min kropp. Jag hatade mig själv och min kropp. Men det var aldrig det där barnets fel. Jag tar lilla mig i min vuxnas famn och kramar om. Men än idag trots att jag är 41 år så kommer det över mig, den där äckliga snedvridna manipulerade skulden som lades på mig då. Det var han som var sjuk och inte jag. Det var han som gjorde fel och inte jag. Det var jag som blev utsatt och utnyttjad av en vuxen människa. En pedofil. En styvfar som använde den tillit han byggt upp inom mig under årens gång till att skada mig som barn.
Jag har kommit långt för att kunna skriva ner det. Lyfta bort skammen och skulden och lägga den där den hör hemma.Jag har befriat mig själv mer och mer. Och det finns så många människor som kan försöka lägga över skam på en på olika vis, det kan handla om människor omkring, på en arbetsplats, en chef, människor som inte tillhör vårt sammanhang, anywhere...och det är så viktigt att bara lyfta tillbaks den skammen så får den personen själv ta hand om det. Vi ska inte bära på något som inte hör hemma hos oss.
Perioden på kvinnofolkhögskolan betydde mycket och det var så skönt att få vara i som en frizon, bara för oss. Så stärkande och tryggt. Att jag sedan började plugga på yrkeshögskola och faktiskt klarade av både det och arbete är fantastiskt är så stolt över mig själv. Jag och dottern firade min examen med en resa till Turkiet och vi hade en underbar vecka tillsammans där. Solade, klädde upp oss varje kväll i fina kläder och åt massor av god mat.
Jag är så stolt över det liv jag levt hittills och över allt jag upplevt. Idag fick jag ett gott besked att jag kommit in på högskolan igen, ska läsa en liten kurs. Allah belönar med något när man stått ut i en storm, det tror jag på. Sökte ett jobb, var på intervju och sen visade det sig att den chefen var riktigt oproffessionell. Så nu Al hamdulillah för att jag inte fick den tjänsten, jag tackar Gud för allt. Gud visar mig vägen...
