...
Ska livet vara såhär? Är det såhär jag ska må? Känner mig urvriden på kraft, nedstämd, trött fysiskt konstant, smärtor i nacken, axeln och knät som dödar mig. Jag tar hand om mig genom att hitta tid till att göra ingenting, där jag kan finna vila och återhämtning. Imorgon när min dotter åker till sin pappa tänker jag att jag ska försöka åka till Hagabadet. Ska oxå försöka få en läkartid för att diskutera om högriskskydd kan vara något för mig med min migrän. Jag visste inte ens att sådant fanns. Att man kan få slippa karensdagar om man har en sjukdom som påverkar en i högre grad. Jag har ju förlorat väldigt mycket pengar på min migrän, en hel del karensdagar. Vilket är trist för ekonomin. Vad jag förstår så är det bra både för arbetsgivare och mig ekonomiskt eftersom det är försäkringskassan som står för den karensdagen...om jag nu förstått rätt. Så det ska jag fixa med imorgon.
Saknar Z han ska vara borta en vecka till sen kommer han hem. Det är underligt att vara hemma ensam, att sova ensam...när vi spenderat nästintill varenda dag och natt tillsammans. Saknar att kramas och att bara ha hans hand på min rygg när jag sover. Saknar att dricka te tillsammans på kvällen. Alla de där små sakerna som betyder så mycket. Jag älskar honom och han betyder mycket för mig ❤️
